Me against the world..

Jag vakna med huvudvärk och sten i mitt bröst
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För de som kändes jobbigt känns ju dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mej på klubben igår
Bråka med vakter och galnaste grejer
Ligger kvar på sängen hoppas känslan ebbar
Tills rummet krymper och jag trängs med väggar

För The botten is nådd, hur långt kan man gå
Hur lågt kan man sjunka hur kasst kan man må
Kändes förjävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän
Om jag tappar fästet och trillar ned ska jag klättra upp igen..

Mrs. Lonley